Pappan Pappa

Mamma
Pappa
Hej
Ja
Nej
Bampa (lampa)
Katt
Bil
Min
Oj
Så
Blomma
Där
Muuu (säger han till alla djur han ser)
Dumma
Titta

Kan se magert ut men man kan klara sig ganska långt på dessa ord när man blandar in lite teckenspråk.

- Ost
- Blöjor
- Grönsaker
- Våtservetter
- "fredagsmys"
- Bananer

Så här ser dagens inköpslista ut... vilket den inte gjorde innan vi fick barn?

Nya ord:
Heeeeej
Bila bila (säger han när han ser en bil eller kör runt med leksaksbilar)
Mina mina (säger han om allt han vill ha)
Ja (låter mm ellar aa)
Oj
Pappa (försöker säga lampa)

Igår testade jag hans kunskaper och försökte få honom att säga vissa ord, men han är smart den lille rackaren. Jag frågar om han kan säga hej och förut har han då svarat just hej, men nu svarar han bara kort ja.

Vikt:13 kilo
Längd: cirka 85

Då var Linus vaccinerad mot svinis. I alla fall delvis, han ska få en spruta till om tre veckor.
Besöket på vårdcentralen var en upplevelse. Kön ringlade sig ut på gatan. Barn fick gå i en annan kö. En ostrukturerad kö där man skulle tränga sig igenom en fullproppad korridor med väntande föräldrar och barn för att skriva på en kölista. Sittplatser var bara att glömma. Var tionde minut var man återigen tvungen att tränga sig fram för att se vem vem som stod på tur för ingen ropade upp namnen på listan. Men jag imponerades över hur ett fåtal privatpersoner tog tag i situationen och höll koll på listan och strök namnen vartefter barn var färdigvaccinerade. Efter drygt två timmar var det vår tur. Tre minuter senare var det klart. Det sved nog till lite men Linus blev snart på gott humör igen. Själv har jag värsta träningsvärken i biceps idag efter att ha stått och hållt i 13 kilo Linus i nästan två timmar i famnen. Risken för att bli nertrampad av mindre hänsynsfulla föräldrar var stor. Jag var helt blöt av svett när vi väl var klara. Om tre veckor är det dags för spruta nummer två. Kanske mindre tryck då. 

Idag ska vi göra ett försök att få den där svinsprutan åt Linus på vårdcentralen. Om det finns något kvar när vi kommer dit och om de inte plötsligt ändrar riktlinjerna för vilka som ska vaccineras och inte.

Kan det vara svininfluensan?

Till kommunalrådet Sven-Ingmar Ljungman (m) i Vellinge kommun vill jag bara säga: Du är inte välkomna hos mig.

Idag var det tomt på Linus avdelning vid lämning. Inga fröknar. De var försenade på grund av ett blöjbyte på avdelningen för tidig lämning. En annan pappa hade bråttom iväg till jobbet så jag och städaren fick agera dagisfröknar till de kom. Pojken blev väldigt ledsen när hans pappa gick. Han såg otröstbar ut där han stod med tårarna sprutande. Jag försökte med en kamratlig klapp på axeln sådär killar emellan. Det fungerade inte. Linus kunde det där bättre och räckte över ett BRIO-tåg till honom. Pojken slutade gråta och de började köra tåg istället. Jag fick också ett tåg. Vi hade ganska trevlig där vi satt och körde tåg. Linus, jag och pojken.

Nu har jag äntligen lyckats återskapa barnboken som försvann då min dator kraschade. Man brukar ju säga att en berättelse blir bättre andra gången man skriver den. Nu ska sambon få läsa och ge sitt utlåtande. Linus är nog lite för liten än för att orka lyssna. Jag vågar vågar tyvärr inte lägga upp den här. Någon som har förslag på bra förlag som tar emot manus för barnböcker?

Jag blir lycklig när jag lämnar Linus på dagis och hör en pojke ropa LINUS, NU KOMMER LINUS. Då vet jag att han kommer få en bra dag och jag kan lugnt ta tunnelbanan till jobbet. Idag var en sådan dag.

Andra dagar går det mindre bra. Man känner sig som en riktig skitförälder när ens barn hänger i byxbenet och tårarna rinner. Dagisfröken plockar upp honom, han sträcker armarna mot en och hela ansiktet säger vi skiter i det här idag pappa vi går hem igen, samtidigt som jag vinkar och säger hej då i dörren. Tack och lov är de dagarna ovanliga. Hela ens dag blir vemodig. Man ser det där ansiktet framför sig. Det går över väldigt fort säger dagisfröknarna tröstande.

Helena fixade till den här frillan. Lite hack här och var men inte så lätt att klippa någon som aldrig sitter still. Morfar tyckte han såg ut som en Belsenfånge.
Pottan ni ser tar han fram och sitter på ibland. Han har inte riktigt kopplat vad man ska använda den till men att man ska sitta på den har han förstått. Och att det är kul att sätta den på mammas huvud.